Imorgon bär det av till Basel för mer kvalitetstid med Annika Pannika, ska fira påsk med hennes familj och lyssna på schweizertyska och äta mig tjock på lyxchoklad. Good times! På tal om tjockätning, jag har ett nytt tyskt favoritord: lebensmittelschwangerschaft. För er som inte vet vad det betyder, slå upp! Det är tydligen inte ett officiellt begrepp (vilket jag trodde när Rebecca kläckte ur sig det) men det är väldigt illustrativt och kul att säga. Vad mer kan man begära?
Det har varit filmvisning i Birkenhaus, men inte spelfilm för en gångs skull utan tjusig dokumentär med filmmakaren specialinbjuden. Det var nåt med sjunkna forskningsfartyg utanför Svalbard och ubåtar och grejer, ganz spännande, och regissören såg ut precis som vår vaktmästare från högstadiet, nu har jag glömt namnet på honom men han den där gråhåriga med mustaschen ni vet. Georg! Så hette han. Vaktmästaren alltså. Tänk vilken massa ansikten man har lagrade i sin hjärna.
Innan filmen var det knytkalas och jag hade gjort kladdkaka. För FÖRSTA GÅNGEN I MITT LIV lyckades jag göra en ordentlig kladdkaka, dvs inte flytande inuti, men inte heller stenhård. Utan kladdig. Som en kladdkaka ska vara. Mäkta stolt må jag säga. Fick till och med komplimanger för den.
Nu ska jag packa några små saker och sen får det nog bli sömn. Ska ju ut och RESA imorgon ju. Sånt tar på krafterna nu när man är gammal och grå.
Glad påsk alla!
PS: Jag återupptäckte den här idag:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar