1984

Vi har storhandlat idag, jag och Carina, och nästan slitit sönder våra stackars klena armar när vi var tvungna att bära all mat från parkeringen tillbaka till gasthauset. Men nu har jag mat så det ska räcka ett tag, i alla fall. I teorin. För jag äter MYCKET här, det blir så när det inte finns så mycket annat att sysselsätta sig med. Typiskt kökssamtal (eller om man ska vara mer noggrann, faktiskt kökssamtal idag vid lunch, efter soppätning): "Oh my god, I'm so full..." "Me too." Paus. "I have some macaroni and cheese left." "Okay." "Do you want some?" "...Okay". "Here." "Do you want some extra cheese with this?" "Umm... okay." Tystnad under ätning. "Oh god. I'm so full." "Me too. Do you want some dessert?". Und so weiter.

Det är vårigt och varmt på riktigt nu, behövs varken jacka eller halsduk. Solen är inte framme idag men jag tänkte ändå gå ner till sjön och sätta mig i hammocken och läsa och vara lat. Fåglarna sjunger. Jag är ostressad. Life is good.

Ikväll är det eine party här ute i skogen, några av doktoranderna ordnar 80-talsfest. Jag vet inte hur många som kommer men vi ska dit i alla fall, man får ju ta varje kalasmöjlighet som bjuds. Har inte så mycket 80-taligt i garderoben (glömde liksom packa det) men ska nog kunna sno ihop nåt.

Nej nu ska jag lämna datorn och ut och andas luft. Bis dann!