torsdag 26 februari 2009

Jag är kär i en zebrafink

#29 är helt fantastisk. Tjockast av alla och allmänt kaxig och har en sång som är kort men klockren och bara ber om att samplas av valfri stjärnproducent. Så fin, så rolig!

Imorgon åker vi alla iväg på "the retreat", en mytomspunnen årligen återkommande getaway för Max-Planckarna där de ska presentera sina projekt för varandra och socialisera och vara glada. Ska bli kul att hänga på, även om tanken på att spendera tre dagar med att lyssna på ca 60 tiominuterspresentationer känns lite besvärligt för en lat en som jag... Men det sociala ser jag fram emot. Människor! Jippi!

Igår anlände en kanadensisk gästföreläsare som skulle hålla seminarium idag. Jag fick äran att sitta bredvid honom på lunchen och fick lite nyttig övning i hur man småpratar med en världsberömd forskare. Det är inte helt lätt, kan jag säga. Men han var ganska pratsam så det gick bra, även om han var lite robotlik i sitt tal/minspel. Sen började han och Dr Bart småprata om heterozygositet och epigenetik och då kände jag att det var bäst att nicka och le. Men det var nog ganska intressanta grejer, för de höjde på ögonbrynen mycket och sa "it's amazing! How cool!" etc.

Har fått sitta mycket vid datorn idag och mäta storlek på gråsparvsvingband. Exciting stuff. Men jag kan lyssna på radio/musik samtidigt så det är ganska trevligt ändå. Drömma mig tillbaka till alla dansstunder jag haft med mig själv och "Phantom Limb" i vårt fina Möllevångskök. Jag saknar att kunna dansa när jag lagar mat, här går det liksom inte, fönstrena är för stora och utanför är för mörkt, det står säkert en massa tokiga forskare och kikar in.

Nu ska jag gå och laga lite mat, sen packa inför "the retreat" (visst låter det lite som en japansk skräckfilm... eeek!). Kommer inte komma åt bloggosfären (ha! så fick jag använda det uttrycket också) under helgen så nästa update blir troligen på söndag. Så trevlig helg till alle leute!

Ciao ciao

onsdag 25 februari 2009

Nämen!

Victoooooriaaaa!!! Än-te-ligen! Det var ju på tiden! etc etc

Tyskarna är såklart överförtjusta. Kungligt bröllop, och svenskt till på köpet, kan det bli bättre? Nej, säger många tyskar.

Åh det är Pushing Daisies på TV (yes, mer TV!), jag som har velat se den jättelänge, men helst då utan tysk dubbning... Fina färger är det i alla fall.

Idag fick jag prova på att ta blodprov på gråsparvar. Det gick först helt okej, sen inte bra alls, och jag blev alldeles darrig och var tvungen att säga till Silke att nej, det här går nog inte. Och hon var så snäll och förstående och berättade ett gäng historier om folk som inte alls hade lyckats bra med blodprovstagningen i början. Så med lite övning hade det säkert gått bättre, men jag vet inte om jag vill ha nån mer övning... Fy fy fy. Do not like.

Jag cyklade in till Andechs för första gången på mer än två veckor, fick gräva ut min lilla cykel från en stor snöhög. Det var skönt att röra på sig lite men jag är i pinsamt dålig form. Första antydan till uppförsbacke och jag fick massiv lårkramp. Shame.

tisdag 24 februari 2009

Sky rockets in flight

Det här är min after work-rutin: pulsa genom snön från haus 5 till le gasthaus, byta om till "evening wear" (vilket innebär skippa långkalsongerna och kör på bylsig manchester istället), öppna fönstret för att få in frisk luft, tröttna på frisk luft efter 3 minuter och stänga fönstret, spionera lite på folket som jobbar i verkstan mittemot, slå på datorn, slösurfa en stund, och sedan titta på min ett-avsnitt-per-dag ranson av Battlestar Galactica medan jag äter syntetisk ost och FinnCrisp.

Mitt liv är väldigt happening just nu.

Idag var en ganz spännande dag, det var dags för blodprovstagning med zebrafinkarna och jag fick hjälpa till lite den här gången. Och imorgon ska jag få prova att ta blodprov på en gråsparv. Eeeek! Jag och mina darriga händer, hur ska det gå... Hade tillräckligt med problem idag när jag skulle hantera yttepyttiga kapillärrör i glas och fick höra att "they break very easily", ojoj, skak-skak-skak. Men jag hade inte sönder nåt. Praise be!

Undrar vad det blir för spännande tyskdubbad tv-underhållning ikväll. Rest assured, jag kommer att meddela er.

måndag 23 februari 2009

Det här klippet (se föregående inlägg):



Visuella hjälpmedel är A och O.

And toniiiight...

"13 snart 30". Lite mer tolerabelt än Brokeback auf Deutsch.

Jag såg ett sammandrag av Oscarsgalan, och de hade naturlisch dubbat alla tacktal. Kate Winslet pratade med tantröst och sa "ååååh, åååh!", som Frodo i det där klippet (ni vet vad jag menar, Filippa och Matilda).

Jag inser att det är fantastiskt upphetsande med dessa tv-updates, men det finns inte så himla mycket mer att säga. Idag har, tyvärr, varit en ganska oansenlig dag.

Over and out (coolt med militärspråk).

söndag 22 februari 2009

Visas ikväll:

Brokeback Mountain på tyska. Där nånstans går nog min smärtgräns vad gäller dubbning. *zappar*


Pratade med Malin ikväll på Skype, såååå trevligt. Saknar alla fina och bra människor därhemma! Tyskar är så stela och barska... Men de kanske bara behöver lite uppvärmningstid. Och jag kanske behöver acklimatiseras lite mer.

Nu ska jag äta chokladpudding på burk. Classy.



Wunderschöna Starnberger See.

lördag 21 februari 2009

Karneval

Ännu en lördag, och ännu en tripp in till Starnberg. Strosade runt lite i kylan och snöslasket, börjar tycka mer och mer om den lilla staden. Där finns en massa tjusiga hus med snirkliga balkonger, och sjön är stor och grå (en sån här dag) och full av småpratande fåglar. På bussen tillbaka blev det biljettundersökning, för första gången, och detta var såklart även första gången som jag inte hade koll på var jag gjort av min biljett. Så jag satt där och sa "eeeh... hmmm..." och letade runt medan ett stort köttstycke till otrevlig/maktberusad tysk kille stod och visade upp sin "check-me-jag-jobbar-för-lokaltrafiken"-identifikationsbricka på FBI-vis. Till slut lyckades jag hitta rätt biljett, och då tittade han på den i nån minut eller så och rynkade på ögonbrynen (ville nog gärna skrämmas lite till) innan han grymtade nåt och gick iväg. Charmant.

Gårdagens sociala eftermiddag var jättetrevlig. Vi fick spana lite på fåglar och sen blev det fika med några av människorna från avdelningen, och Dr Bart stod för hela kalaset. Vielen dank, doktor! Fick även lite mer klarhet i hur stort Lund egentligen är i de här kretsarna. De satt och namedroppade folk från ekologiska institutionen ("you know Dennis Hasselqvist? Erik Svensson? Susanne Åkesson?"), de flesta varav jag haft som lärare vid något eller flera tillfällen, och pratade om hur fantastiskt bra arbetsupplägget på institutionen verkar vara, och hur framåt forskningen där är. Så man är tydligen student på en elitlokal, trevligt trevligt!

Den här helgen är det karnevalshelg i Tyskland, jag har fortfarande inte full koll på vad det går ut på men gissar att det är ungefär som Malmöfestivalen fast utspridd över hela landet. Det ordnas fest här på institutet och då känner jag litegrann att jag måste gå, eftersom jag klagat på att det inte finns nåt att göra här ute... Lite besvärligt dock, eftersom jag inte har nån aning om det mest kommer vara män och fruar och barn där, eller lite av varje, eller om det överhuvudtaget kommer vara nån där som vet vem jag är. Kan bli jobbigt att kliva in som en ensam liten främling och inte ha nån aning om hur man firar det här spektaklet egentligen. Oh well. Får se hur partyglad jag känner mig senare.

Ska gå och laga lite senlunch nu. Ciao!

fredag 20 februari 2009

Civilisation

Jag har fått en ledig eftermiddag, weeee! Ska få följa med studenterna på deras socialiseringstripp in till Starnberg. Plötsligt och oväntat kommer jag alltså att få se lite bebyggelse och människoansamlingar idag.

Idag blev det apfelstrudel till lunch. Som huvudrätt. Skumt, tyckte jag, men helt normalt enligt alla andra.

Zebrafinkarna fick sin fredagsbehandling, vilket innebär nydiskade vattenbehållare, ett litet badkar att putsa upp fjäderdräkten i, och några salladsblad. De är så söta; hoppar ner i vattnet och skakar hela kroppen och putsar och donar med näbben och knaprar ljudligt på salladen. Även zebrafinkar ska ju ha lite weekend!

torsdag 19 februari 2009

You are out! Auf wiedersehen!


Drei Wochen

Så var det tre veckor avklarade. Så här dags för 21 dagar sen satt jag och åt gulasch på nattåget, och nu sitter jag på mitt kritvita rum och tittar på Germany's Next Top Model (Heidi Klum är där och pratar tyska - stort!). Har avslutat middagen precis och lämnat en del av studenterna nere i köket. De åker imorgon och om jag ska vara ärlig så gör det inte så mycket. Ett par av dem är jättebra, men de flesta är lite... blaha. Jag vet att jag inte har råd att vara socialt kräsen men jag är det ändå. När man har hållt på i en halvtimme och försökt få igång ett samtal med någon som säger "Yes... No... Hm... oh. Okay." och utan märkbar anledning tittar på en som om man är heltokig för att man försöker prata litegrann, ja då är det ganska lätt att ge upp och acceptera eremitlivet.

Ick, nu börjar min dator göra konstiga ryck, den får inte gå sönder, paniiiiik...

Idag när vi höll på att mäta/väga zebrafinkarna fick jag öva lite siffror, övertygade Silke och Katja (en annan "technical assistant") att säga alla ringnummer o dyl på tyska så jag fick översätta, alternativt så sa de dem på engelska så fick jag översätta till deutsch. Och tydligen var det helkul. "Aw it sounds so niiiiiice when you say "fünf"!". Och jag som tyckte jag sa det precis som dem...

Fortfarande vinterlandskap här, idag supersoligt och svinkallt, imorgon kanske ännu mer snö. Jag gick en liten runda på området och låtsades att jag var i alperna, allt var så tyst och tjusigt.


Burar med utsikt över snösjön.Narniaväg.

En hel massa snö.

onsdag 18 februari 2009

Winter wonderland

Heldag med toksnö igår har gett institutet ett vinterlandskap av modell Nordpolen i "Elf". Helt fantastiskt fint idag, när solen sken och allting glittrade och gnistrade och andra ord på g som för tankarna till amerikanska julsånger.

Jag vandrade in till Andechs i eftermiddags för att proviantera litegrann. En ganska ordentlig promenad men i det vädret var det bara skönt. Och bra att få handla lite. Nu har jag frukost igen, yay! Ska strax ner och laga mat och sen ska vi eventuellt smyga över till huset med bordsfotboll och spela lite. Jag drogs med igår på kafferasten efter en del initiella protester från min sida, och det visade sig såklart vara helt beroendeframkallande.

Tog en del tjusiga vinterbilder idag så återkommer nog med några sådana sen.

måndag 16 februari 2009

Big city life

I helgen var jag i stora stygga München och träffade världens bästa Annika, såååå trevligt! Åkte in i fredags kväll (fick skjuts in till Starnberg av Raimund, som för övrigt är så himla rolig, trots att jag inte förstår hälften av vad han säger) och sammanstrålade med flickebarnet på ett snajdigt och (på tyskt vis) kliniskt rent vandrarhem i närheten av stationen. På kvällen gick vi och åt schnitzel på ett väldigt bayerskt-utseende ställe, och sen var vi alldeles för trötta för att orka nåt mer.

Lördagen spenderades till fots, mestadels. Vi kikade in i några affärer och jag skaffade mig ett nytt tyskt nummer (som fungerar här ute i skogen också! Hej världen!). Vi gick ända till English gardens, ett stort parkområde, och ganska länge runt i den, trots att temperaturen närmade sig absoluta nollpunkten (för icke-naturvetare så är det likställt med -273,15 grader celsius. Och nej det är ingen överdrift så tyst med er). Sen hittade vi ett litet ställe där vi kunde få heisse schokolade och chokladtårta, sehr lecker! Andra guldkorn från dagens ljusa timmar var lekande hundar i snön (åh dom hade så himla kul) och en man som spelade stråksymfonier på sitt dragspel. På kvällen åt vi mer kött, det var till och med godare än dagen innan. Åkte lite U-Bahn och gick för att ta en öl, och då lyckades jag på äkta turistidiotvis beställa en grön öl. Det var inget vidare.

Söndagen blev encore une jour de tourisme. Vi gick på Deutsche Museum och såg roliga maskiner. Sedan lite mer mat, och sedan var det dags att säga auf wiedersehen. Lite ledsamt, men jag ska försöka ta mig till Basel inom en inte alltför avlägsen framtid så det ska inte behöva ta ett år till innan vi ses igen.

Idag, tillbaka på institutet, och lite mer gråsparvspyssel. Jag börjar bli ganska en ganska flink sparvhåvare nu. *ta i trä ta i trä ta i trä*. Och sen ett till sånt där Meeting of the Minds där jag satt i en och en halv timme och inte fattade ett jota. (Det där är nog för övrigt första gången jag någonsin använder ordet jota i skrift. Eller tal för den delen. Ser man på!) Men jag fick två gula godiskrokodiler för besväret, så helt bortkastat var det inte.


onsdag 11 februari 2009

zu Hause...

Bah, nu har jag hemlängtan... :( Studenterna är här och det är trevligt med sällskap men jag är jättetrött och orkar inte vara social just nu utan vill helst hoppa på ett tåg och åka Malmö-wards. Men det är ju så det funkar. Hade varit trist om man inte längtade hem ibland.

Idag har varit en rätt så teoretisk dag. Jag har hängt på kursen, med två artikeldiskussioner imorse och föreläsning/praktisk genomgång av "mate choice"-projekt på eftermiddagen. Ganska spännande grejer men jag var alldeles för trött för att ta till mig särskilt mycket. Dagens höjdpunkt var att jag fick tala på tu man hand med den enastående Dr Bart på lunchen. Han är verkligen supertrevlig. Jag tror jag missbedömde hans karaktär lite i början, trodde att han var alldeles för upptagen för gräsrötter som jag. Men han kom och satte sig bredvid mig där jag satt med de andra studenterna, trots att hela avdelningseliten var stationerad vid ett annat bord med gott om plats. Och sen pratade vi om lite av varje ett bra tag och det var heltrevligt. Sjukt sympatisk Professor-Doktor!

In other news så har jag lyckats manövrera en tysk multifunktionell tvättmaskin idag. Fick stå där med mitt lilla ficklexikon och bläddra mig fram till vilken av de ca 15 tvättvarianterna som var så okomplicerad som möjligt. Och det gick vägen till slut. Så nu har jag rena kläder, weeee!

Det var nog allt för idag, måste sova nu för jag ligger lite efter med sömnen och det har jag känt av under dagens tankeprövningar.

Godnatt!

Pris och lov

Igår bröt internätet ihop här på gasthauset, och smärre panik utbröt. Men idag fixades det - huzzaaaah! Som en sann nörd skrev jag ett inlägg i word igår, om ifall att nätet skulle börja fungera igen. Men jag får helt enkelt klistra in det här och nu istället, och låtsas att igår är idag:

Tisdag 10/2

Nu är jag inte själv längre! Från och med idag till och med nästa fredag bor här en liten grupp Münchenstudenter som ska lära sig en massa om pippifåglar. Jag har varit med på lite av deras undervisning idag och de verkar trevliga allihop. Här följer även ett exempel på att världen, eller i alla fall vår del av den, är pytteliten: en av studenterna, Lisa, pluggade i Glasgow förra terminen och är kompis med min Glasgowkompis Fraser. Jag visste sen innan att han kände en tjej som hade praktiserat här, men fick först i förra veckan veta att hon faktiskt skulle komma hit på kursen. Tokigt!

Åh nu är det pingviner på tv. Så fina.

Nattfångsten igår var trevlig; vi kördes ut i trollskogen igen, fast nu var det kväller och jättesnöigt, ganska magisk stämning. Man fick gå runt två och två och kolla i holkarna efter blåmesar, och om det fanns någon fick de följa med till bilen och undersökas lite. Kändes rätt taskigt att komma mitt i natten och väcka dem, men de stoppades tillbaka i rätt holk sen så förhoppningsvis var det inget större trauma. Dr Bart i egen hög person hängde också med, han verkar vara en rätt skojig och jordnära figur trots sin enorma hjärna.

Ikväll är det filmkväll i Birkenhaus precis här bredvid. De visar en österrikisk film men troligen med engelsk text så jag ska göra ett försök. Andra spännande nyheter är att de har monterat upp ett bordfotbollsspel i ett av husen, och alla är väldigt uppspelta över detta nytillkomna nöje. När vi gick igenom just det huset idag stod ett gäng medelålders manliga elitforskare samlade runt bordet och hejade. Antar att sådana aktiviteter går under ”fikapaus”...

måndag 9 februari 2009

Sehr schnell

Detta blir ett kortkort inlägg. Kom precis tillbaks efter ett till sånt där intelligensmöte, förstod det mesta idag men är fortfarande helt fascinerad av hur snabbt de här människorna tänker. Formidabla idésprutor hela hopen.

Nu ska jag om en liten stund ta mig tillbaka till hus 5, där dom ska ha lite genomgång innan vi ger oss av på nattfångsten. Ska försöka klä mig så varmt som möjligt, kanske får jag helt enkelt ta på mig allt jag har med mig, à la Joey i Vänner. Det är right chilly ute idag.

Får skriva lite mer imorgon, då har ju studenterna anlänt så förhoppningsvis kommer jag vara nöjd och glad!

söndag 8 februari 2009

Oh well

Det blev en lång och stärkande snöpromenad istället. Bra benträning, eftersom jag mest halkade runt i slasket. Har inte blivit så mycket mer anmärkningsvärt idag, avslutade Roswell när jag kom hem så nu har jag slut på sentimental tonårsrymddramatik. Buuu. Men ikväll är det tydligen brittiska filmgalan och det verkar som om dom visar det på BBC, hurraaaa! Har fått se lite röda-mattan-kändisar och sånt gör mig ju alltid glad. Men får se hur mycket jag orkar titta på, måste nog försöka sova ganska tidigt. Börjar 8 imorgon, och direkt efter arbetsdagen är det "night catch", då ska vi ut och kika i blåmesholkar till 10/11-tiden på kvällen. Så jag kanske borde vara utvilad då...

In other news så åt jag en konstig burkgryta till middag. Och två körsbärstomater. Och ett ägg. Kändes lite sunkigt men min ork låg inte på nån högre nivå.

Hoppas alla haft en bra helg! Godkväll!

Hur hände detta?


Det har kört omkring snöröjningsfordon på området sen 6 imorse. Allt är vitt och vinter igen. Tycker det kan räcka med det nu. Jag som skulle ta en fin och lång och stärkande solskenspromenad idag... bah.

lördag 7 februari 2009

Party Planet




DeeVeeDee

Sååå nu har jag bunkrat upp med lite mer mat och underhållning. Hittade första säsongen av Six Feet Under för 10 euro, sehr billigt! Okej att det kanske inte är det muntraste man kan avjnuta, men den är ju bra hursomhelst och kanske är det nyttigt med ett avbrott från rymdrelaterade äventyr. Hittade även the Notebook, på svenska Dagbokenjagsöktedigochfannmitthjärta, på tyska Wie Ein Einziger Tag, så den ska jag nog titta på ikväll och tillåta mig själv att bli känslomässigt mos. (Apropå tyska filmtitlar, kuliga grejer: såg bl a "Eternal sunshine" och den hade dom valt att kalla "Glöm mig inte!" med, oh ja, ett stort utropstecken, och det enda som saknades var en blinkande smiley kändes det som).

Idag var en trevlig dag, jag satt vid sjön i solen och tittade/lyssnade på fiskmåsar och änder och sothöns. Fick lite semesterkänsla igen. Och sen skojade busschauffören med mig på väg hem och jag fattade (nästan) vad han sa. Nu är det så gott som mörkt igen men jag ska nog dra ner gardinerna och inte låtsas om det.

Guten abend!

Weekend update

Tar en lat morgon och väljer 12.20-bussen istället för 10.20. Tror inte jag kommer orka vandra runt så länge i Starnberg ändå. Sov massvis inatt; det är alltid skönt när man inser att det faktiskt är OKEJ att gå och lägga sig klockan 10 en fredag kväll, hellre än att sitta uppe och titta på dubbat amerikanskt militärflygstrams. En fin insikt.

Tack och lov för CNN och BBC, jag har fått för vana att ha nån av dem på i bakgrunden större delen av tiden, känns bra när det inte är heltyst och man bara lyssnar på sin egen andning. Såg precis att det är jättebränder i södra Australien, whaaaaaat??!! Låter läskigt!

Börjar känna mig rastlös, vet inte riktigt vad jag ska göra med all min tid... Jag hade i och för sig kunnat använda denna tid till att gör allt det där jag inte gjorde innan jag åkte, eftersom jag skulle ha sååååå mycket tid när jag väl kom hit. Vilket jag uppenbarligen har. Men nu vill jag inte göra alla dom där praktiska sakerna, det är ju så trååååkigt...

fredag 6 februari 2009

One down...

...fourteen to go.

Det var första veckan avklarad, och jag har nu fått stryka över 8 små datum i min kalender. Jepp, tänker hålla mig med en nedräkningskalender tills vidare, det känns bra att se hur långt man har kvar. För även om jag mest har trevligt så är det emellanåt ganska jobbigt, främst när det har blivit mörkt och jag sitter på mitt rum och känner mig ensam. Det är svårt att distrahera sig själv, helt på egen hand. Därför ska det bli skönt att ha lite mer folk omkring sig från och med måndag.

Anmärkningsvärt för dagen var att jag lyckades fånga 15 fåglar utan att knocka en enda - hurraaa! Och att Silke #2, som sitter på samma kontor som vi, blev intervjuad av ett tv-team för något vetenskapsprogram. Dee höll på inne på rummet i trekvart minst bara för att filma en sekvens på ett par sekunder där hon satt vid sin dator. Exciting!

Jobbigt är att jag har fått nåt konstigt ryggont. Vet inte om jag har suttit/legat/stått/burit/cyklat konstigt, men det gör ont på ena sidan och det känns lite trist, jag är inte van att ha ont i ryggen... Vad gör man åt det?

Ska laga lite mat nu, sen eventuellt ta en tidigt kväll (friday night, pahr-teee) och försöka komma upp i bra tid imorgon för att ta bussen in till Starnberg och konsumera lite mer.

Ciao!

torsdag 5 februari 2009

Geburtstag

Idag fyllde doktoranden Rebecca år, vilket innebar kilovis med tyska kakor vid 10-fikan. Festligt. Och jag fick sen tid att läsa lite mer i gråsparvsbibeln "The ubiquitous house sparrow" (som författaren för övrigt har dedikerat till sin fru, och jag frågar mig, hur glad hade man blivit egentligen?).

Det var mest zebrafinkspyssel idag, men imorgon blir det Spatzen igen. Ikväll tänkte jag ge mig i kast med lite dubbad långfilm, i hopp om att med minimal ansträngning kunna absorbera lite av det tyska språket.
Och just det ja, Silke hade pratat med djurskötarna och de hade kollat upp fåglarna och de tyckte att alla verkade bete sig normalt. Dvs även den lille jag skrev om igår. Sååå lättad!
Efter arbetsdagen blev det en liten cykeltur i nästan-vårvärmen:

Ser ni Alperna i bakgrunden? So close!

onsdag 4 februari 2009

Life is a rollercoaster

Som Ronan Keating så insiktsfullt sjöng en gång.

Dagen började nästan helbra; jag fick följa med Raimund & Co ut i en tjusig trollskog och sätta upp båmesholkar, och solen sken även denna dag och fåglar kvittrade och jetplan dundrade fram över skogen så allt var prima liv. Jag lärde mig lite tyska också, som blaumeise (ni får fem gissningar) och det bayerska ordet för kyckling (men det har jag glömt igen... bah). Och allt kändes bra eftersom vi satte upp små hem till de små mesarna, och vetskapen om hur tacksamma de skulle vara gentemot sina mystiska välgörare gav hela dagen en liten fluffkant.

Detta var på toppen av Ronans metaforiska berg-och-dal-bana.

På eftermiddagen slöt jag upp med Silke i sparvhuset, och fick hjälpa till lite mer med gråsparvarna. Det kändes först bra, och jag pratade om att "åh aj fil så konfident nao", och sånt får man ju aldrig säga ostraffat. För sen skulle jag nämligen prova på att fånga fåglarna själv.

Första voljären gick helt okej, jag var lite flaxig med håvarna och råkade knocka en fågel så att den blev lite vimmelkantig, men ingen större skada. Så jag fick göra en till. Och de första fåglarna där var inga som helst problem, lyckades till och med vara så snitsig att jag fångade två i en håv, men när det var tre kvar såg jag att de betedde sig lite konstigt. Flög mot hörnen och rörde sig inte så mycket. Och en verkade blöda från näbben. Vilket inte var nåt konstig alls, sa Silke, sånt händer. Men en av de andra var så stilla att jag kunde plocka den direkt från marken och då såg jag att det var nåt jättekonstigt med det ena ögat. Sa det till Silke och hon tog hand om den medan jag fångade de sista. Hon tog ut den och kollade upp det och sa lite fundersamt att nej, det var nog ingen fara, det var nog bara svullet, men att vi måste be folk hålla koll på den. Och trots att det var menat lugnande och förstående på alla vis så fick jag lite andnöd och ville bara gå hem, för jag hade gjort det där och fågeln var pytteliten och hade inget att sätta emot och så kom jag och skulle nödvändigtvis fånga den i en håv.

Det blev inte bättre när jag skulle plocka upp de andra fåglarna och fick se den som blödde. Blod i håven och blod på mina fingrar och även den var helt yr i huvudet. Och då fick jag ett jättestort "herregud vad är det jag håller med?"-ögonblick. Vill jag göra sånt här? Jag vet att såna här saker hör till ekologisk forskning och i de allra flesta fall tar djuren ingen skada, men det känns just nu som en ganska klen tröst. För 500 meter härifrån sitter en liten sparv i Spatzenhaus och har ett svullet öga och är inte helt som den ska vara och det är mitt fel och jag får ont i magen bara av att tänka på det. Kanske är jag för blödig, men jag är inte säker på att jag ens skulle vilja härdas och bli oblödig.

Ursäkta pladdrandet, jag var bara tvungen att dela med mig för det hela kändes lite jobbigt. Utöver denna incident är allt helbra och jag trivs än så länge över förväntan. Och sista helgen i februari ska de ha nån slags helgutflykt, hela institutet, med arbetspresentationer och intellektuellt mingel, och jag ska få följa med. Kul! Och imorgon är det torsdag, och sen är det fredag, och då är det bara en vecka tills jag ska bege mig in till München och sammanstråla med Annika, ska bli så kul att träffa henne igen, och att få hänga lite med nån man faktiskt känner. Nya vänner är alltid kul, men gamla är kuligare :)

Ciao!

tisdag 3 februari 2009

Aboard the mothership och Pom-Bär åker kälke

Cykelvägen till Andechs, igen. Lantligt värre.



Tysk mat! (Och svenskt knäckebröd.) Titta så trevliga förpackningarna är. Titta! Bondens egen mjölk, liksom! Bio-ägg! Milka mit saaaahne! Harmoni-för-kropp-och-själ-te, sponsrat av självaste Steffi Graf! Oh my gah you guys!!!
Åååh, Pom-Bear! Såna åt jag i Skottland. The memories.



Oooh, bright lights! Bright lights! Die Küchen.

Extra superfantastische bonus: en liten panoramafilm av en del av min cykelväg, inklusive lite fågelsång och prassel från min jacka. Så spännande! Ja!

Mat = glädje

Precis hemkommen från min andra tur till Andechs, och nu har jag haft äran att besöka deras lilla mataffär. Vilken lycka det var. Nu tror ni kanske att jag är sarkastisk, men no-sir-ee-bob det är jag inte. Det var, möjligen, världens bästa affär. Alldeles lagom stor, och med lagom mycket saker, och med det mesta man skulle kunna tänkas behöva, och med träinredning så att man kände sig som om man var i en lada, och med en massa ekologisk mat, och med en massa BRA mat, och ja det var helt igenom en sehr positiv upplevelse. Jag gick där med ett fånleende på läpparna och plockade i en massa saker jag egentligen inte behövde i min korg. Lät bara konsumtionsinspirationen flöda.

Det har varit soligt idag, och ganska varmt, och man känner att våren kommer, jomenvisst, snart snart snart... Jag har fått pyssla lite mer med gråsparvarna. Det är ganska trevligt måste jag säga. De är roliga djur. Först så får man försiktigt sticka ner handen i lådan, samtidigt som man håller för öppningen med den andra handen, och så får man gräva runt lite och försöka hitta vad som är fram och bak på den (för er som inte är biologer: fram = huvudet). För mig som inte är så rutinerad tar det ett tag att få ett bra grepp, och ofta tycker de om att klättra runt lite på handen och tugga på knogar och på/mellan fingrar (gärna mellan, eftersom det är extra känsligt, och jag kan svära på att de vet det). Men även om jag är en stor tönt när det gäller att hantera smärta så är det ingen fara, det är mest kul att de är så kaxiga. Hade känts trist om de inte visade sitt missnöje på nåt sätt.

Sen har jag fått väga dem också, vilket innebär att stoppa in dem med huvudet före i en halv toalettrulle monterad på en pappskiva. Då blir de tysta och snälla, så kan man väga dem, och sen får man trixa ut dem igen och utstå lite mer fingertuggande. Men fair enough, jag hade inte heller varit så glad om jag fått huvudet nerkört i en toarulle.

På lunchen fick jag träffa några av de coola kidsen som jobbar i "haus 10", där de pysslar med fladdermöss. Det här är ju ett ornitologiskt forskningsinstitut, men de kör tydligen lite fledermaus också. Kanske var logiken helt enkelt "Jomen de har ju också vingar... och är små... och ganska roliga... så visst. Kör på det". Jag blev såklart helt till mig och började babbla om barbasteller och ultraljud och annat jag egentligen inte kan så mycket om, och försökte lite diskret (eller kanske inte så diskret) höra om jag kan tänkas få komma och hälsa på nån gång. Och det kan jag nog få, weeee!

Efter lunch blev det lite zebrafinkar (hon har ett projekt med dem också), och sen fick jag sluta för de skulle ha nåt möte om undervisning på den där kursen som är på gång. Jag hade fel, studenterna kommer inte förrän på måndag, så det blir kanske en till lonely hearts helg härute, men det gör inte så mycket egentligen. Känns just nu som att jag träffar tillräckligt med folk under veckan så det kanske är bra med lite tid att smälta allt.

Nu ska jag in och duscha av mig fjädrarna, sen laga till lite av all min nyinhandlade mat. Återkommer nog senare med fler upphetsande landskapsbilder (det var så soligt och fint idag så jag kunde inte låta bli).

måndag 2 februari 2009

"I am a scientist"

Så var då första arbetsdagen avklarad. Och det känns sköööönt. Jag blev ganska plötsligt väldigt nervös imorse innan jag skulle iväg och träffa Dr Bart och kände att neeeeej, jag orkar inte, men så fort allt var igång så kändes det lugnt och bra. Doktorn själv var en väldigt lågmäld man som liksom utstrålade enorm hjärnkapacitet. Han såg ut ungefär som en lite yngre, krullhårigare Torkel. Han var väldigt trevlig och välkomnande, men underströk att det var bäst om jag tog eventuella frågor och funderingar med honom på kafferasterna som är varje dag klockan 10, eftersom han har så himla mycket att göra alltid. Fair enough.

Sen fick jag en rundtur av en jättelång man vid namn Raimund, som är "technical assistant" (vilket innebär att han är någon slags heltidsanställd fältassistentmotsvarighet), och sen fick jag träffa Silke som jag ska jobba med nu i början. Jag lotsades även runt och introducerades för de flesta på avdelningen, och fick en alldeles egen arbetsplats, woop! Inte för att jag vet vad jag ska göra vid den. Såvitt jag vet ska jag inte skriva rapporter och så. Men det är ju alltid kul att få känna sig lite viktig, med egen dator och allt.

Efter lunch fick jag följa med till "spatzenhaus" (??), sparvhuset, och fotografera sparvar. De har en massa stora inomhusburar (eller voljääääärer, som det heter på vetenskapliska) med gråsparvshannar i, och vi ska ta foton på alla tydligen, för att bestämma näbbfärg. Hon gick in med två håvar och började vifta runt för att fånga dem, såg lite tokigt ut men hon klarade det ganska snabbt. Jag ska tydligen få prova imorgon, yikes! De stackars fåglarna lades i en avlång låda med små fack för varje fågel, och sen fick jag hjälpa till att plocka ut dem därifrån när hon skulle ta foton. Det var lite pilligt men kul. De bits ganska bra när de kommer åt, de små liven.

Klockan tre var det "monday meeting", en veckoritual där en person från avdelningen tydligen får chans att presentera vad de jobbar med och på så sätt få lite input från de andra. Det samlade intellektet i det rummet kändes besvärande högt, och när jag satt där insåg jag att det här är ju faktiskt 'the cream of the crop' så att säga; superdupersmarta människor som konkurrerat ut en massa andra nästan lika smarta människor för att få komma dit och jobba. Det var lite läskigt. Mannen som presenterade var en sån där klassisk foxy scientist och pratade på om nånting med partnerbytande blåmesar i Wien (så mycket förstod jag av det hela). I den efterföljande diskussionen kom de andra smartingarna med smarta åsikter och funderingar och jag kände min koncentration sakta men säkert glida bort.

Ikväll är det tydligen danskväll i en av byggnaderna här, festligt värre säger ni då, och med all rätt. Silke berättade att de drog igång en danskurs i höstas och sa att jag var mycket välkommen att följa med. Innan kändes det som att "absolut, såklart ska jag det!", och är jag duktig så kommer jag göra det, men nu när jag är tillbaka på rummet känns det så bekvääääämt att stanna inne... Får se hur det blir.

Happy news: i slutet av veckan kommer det ett gäng studenter från München och ska bo på gasthauset, hurraaa! De ska gå nån ornitologikurs här. Förhoppningsvis är de välviligt inställda till att jag klamrar mig fast vid deras sällskap. Och förhoppningsvis är deras sällskap värt att klamra sig fast vid...

Ska gå och fundera lite mer på den där danskursen nu. Hej hopp så länge!

söndag 1 februari 2009

!!!

Det är nån i huset! Spooky!

Jag hör prat på våningen under, och innan stod det en bil här utanför och jag trodde först det var städning på gång men nu tror jag det är så att nån har flyttat in... Jag var nere i köket nyss och där var det fortfarande tomt. Men det är definitivt nån i nåt av rummen därnere. Intressant, måste undersökas vidare imorgon.

Middagen blev burksoppa (jag är som vanligt superlat och äter upp all den "enkla" maten först) med tillhörande lexikonläsning. Jag försökte läsa i "Utslag av oro" som jag fick av Ylva i födelsedagspresent, en väldans bra bok, men just när jag tog min första tugga soppa började en scen i boken där en av huvudpersonerna (medvetet) klippte sig själv i benet med en sax och jag var tvungen att knipa ihop ögonen och slänga boken ifrån mig innan jag hann svälja soppan. Nödlösningen (nödläsningen, haw-haw) blev alltså tysk glosinövning. Vilket var väldigt nyttigt och bra så jag ska inte klaga.

Imorgon är det måndag och då börjar min praktik på riktigt. Ska bli kul, men jag hoppas ändå att jag får en mjukstart. Om tyskar vet vad en mjukstart är...

In other news så funderar jag på att söka till nån av TBA-kurserna i höst, hade fått ett mail i förra veckan om att ansökningstiden går ut i slutet på februari. Borneo och Madagaskar är höstkurserna, whaddaya think?

Nu ska jag nog försöka vara duktig och förbereda mig lite mentalt inför imorgon.

Guten nacht!

Gå i kloster

Tillbaka efter mitt lilla cykeläventyr, lyckades faktiskt hitta Andechs och den byn var JÄTTEFIN. Som en sån där perfekt, söt liten alpby (även om den inte ligger i alperna), med snirkliga gator och uppförs- och nerförsbackar och lukten av lada hängande över sig. Mysigt värre. En kort stund kändes det som att jag var på semester, för solen sken och det var turister i omlopp och jag glömde tillfälligt bort att jag för tillfället bor på ett mysko forskningsinstitut på den bayerska vischan.

Klostret var sehr schön och utrustat med en superprålig liten kyrka. Där fanns en (tydligen) väldigt känd biergarten också men jag gick inte in, det kändes som att det var lite för mycket stora kompissällskap och jag hade nog känt mig lite ensam. Det är väl det enda som är jobbigt just nu, att jag gör allting själv. Jag har alltid varit så stolt över att "jag minsann, JAG har inga problem att vara själv", men nu känns det lite jobbigt faktiskt. Jag menar, det är ju inte säkert att jag hade suttit och skvallrat i köket hela kvällen med andra gästhusgäster om det hade funnits några, men det hade liksom varit trevligt att ha det alternativet i alla fall. Oh well. Imorgon får jag träffa lite folk, så det ser jag fram emot!

Nog med självömkande, i det stora hela är det trevligt att vara här. Det var superskönt att cykla lite, det har jag knappt gjort sen jag flyttade från Lund för 2,5 år sen. Och när jag cyklade så tänkte jag att "ojojoj vad fint det kommer bli här när våren kommer", med utslagna träd och kvittrande fåglar och allmänt gemyt. Nu är jag tillbaks "hemma" och tänkte försöka förbereda mig lite inför morgondagens möte med den beryktade Dr Bart (hur jag nu kan förbereda mig på det). Kanske ta en runda på området också, det finns fortfarande några byggnader som jag inte sett.

Här kommer några bilder till!


Utsikt från klosterkullen ner över Andechs.


Kloster! Tjusigt värre.


Den lilla livsmedelsbutiken där jag i fortsättningen ska försöka handla min mat. Inte öppen idag men nya öppettider från förra veckan, numera öppet ändå till klockan 6 på kvällen. Amazing!


Jag tänkte skaffa mig en sån här (den är på rea och allt!) så kanske jag äntligen kan bli accepterad av befolkningen.

Jag inser att det måste vara väldigt upphetsande för er med alla bilder på byggnader och andra döda ting, men jag har inte riktigt kommit till den nivån att jag tar foton av typen sträcka-ut-armen-och-fånga-sin-näsa-och-ena-kind-och-halva-sevärdheten-ifråga-på-bild. Att ta smygbilder på ovetande tyskar känns också lite fel. Så ni får hålla tillgodo med detta så länge.

Sunshine!!!

Hurraaaa, solen skiner, så nu ska jag studera cykelkartan jag fick av cykelmannen i fredags och försöka mig på en liten cykeltur (mycket cykel i den meningen). Hade velat försöka hitta till Andechs, som är den närmsta byn, och se om det kanske finns nån öppen affär (fastän jag i mitt hjärta vet att tyska etablissemang aldrig har öppet på söndagar).

Mobilmannen lovade mig att T-mobile, som han prackade på mig, var det som hade absolut bäst täckning var man än var, jodå även om man var mitt ute i skogen som jag, men det var bluff och båg. Har stått "endast nödsamtal" på min mobil ända sen jag kom hem igår, känns lite trist att inte kunna nå någon telefonärt (är telefonärt ett ord, månne?), men det känns ju upplyftande att jag i alla fall kan ringa nödsamtal. Eftersom här inte finns nån annan som kan hjälpa mig i en nödsituation. Buhuuuu.

Nej nu ska jag försöka aktivera mig. Återkommer eventuellt med lite fler bilder senare, om jag hittar nåt intressant på min lilla utflykt.

Auf wiedersehen!