lördag 31 januari 2009

...und guten abend

Tillbaka på Institutet (känns som det måste skrivas med stor bokstav) efter en halvdag i Starnberg, där jag lyckades skaffa mig ett tyskt telefonnummer - huzzaaah! -, beställa och betala för en gulaschsoppa på tyska ("ein-gu-lasch-sup-pe-bit-te"), samt spendera ganska mycket pengar på inte särskilt mycket mat. Vem var det som sa att tysk mat är billig? Det var nån som sa det precis innan jag åkte, och till den personen kan jag säga att det är inte sant. Jag spenderade i princip varenda liten slant jag hade tagit med mig till affären och fick ändå inte ihop tillräckligt med mat för hela veckan. Vilket betyder att jag måste cykla miltals nån eftermiddag/kväll under veckan och försöka jaga rätt på lite mer. Jobbiiiiiigt.

Fortfarande har jag inte sett till en människa här ute. Känns lite creepy när det börjar bli mörkt (dvs nu). Jag misstänker att här är nån som bor, tyckte jag hörde nån gå på andra våningen igår (så himla spooky för en fegis som jag), men jag har inte sett nån än. Det finns lite andra saker än mina i kylen så här borde ju vara nån? Men det har liksom gått till den nivån att om det ikväll, när jag står och lagar mat i köket, faktiskt kommer in någon annan så kommer jag troligen kissa på mig och slänga köksredskap på dem för min hjärna har nu accepterat att jag är själv här.
Hursomhelst, jag ser fram emot måndag när jag ska träffa Dr Bart och tjejen jag ska jobba med, få lite mänsklig kontakt som inte innebär att jag måste se desperat ut och vifta med armarna och säga "sorry sorry" för att jag inte förstår.
Har tagit lite bilder igår och idag, solen tittade fram i eftermiddags så då fick jag verkligen passa på. Här följer ett urval av de snajdigaste:


Min säng, med mitt stök på och runtomkring. Märk löjligt stor kudde och läskiga skrikande fågelungar på väggen.


Andra halvan av rummet. Märk obekväm läderfåtölj och datorskärms-tv.


Das Institut! Und schnee!


Fin kyrka i Starnberg.


Utsikt över Starnberger See (tror jag).

Vägen från bussen till institutet.

En fin liten hänggunga vid institutets sjö. Byggnaden i bakgrunden är mitt fantastische gasthaus.



Den frusna sjön, med pittoreska djurspår.

Ach so, nu ska jag nog stänga av hjärnan en stund och dyka ner i dvd-boxarna igen innan det är dags att smyga ner till köket och laga mat/lyssna efter tecken på liv.

God kväll!

3 kommentarer:

  1. Vad fiiiiint! De kanske hade hört att du hade stort huvud och tog i lite extra när de valde kudde, för säkerhets skull. Ska du sitta i hänggungan när det blir vår, läsandes verk av Goethe och de andra? Jag ska försöka låna headset av Kasia imorgon, så kan vi skypa, men påminn mig jättehjärna med ett sms eller mail! Nu ska Claes och jag titta på Jane Austen Book Club (märk väl borttaget "the"), får passa på att se tjejfilmer med honom när han är krasslig och känslosam... Mysigt :) Här får du ett roligt klipp med getter: http://www.fz.se/wtf/link.fz?id=5421 Kramkramkram :) /Filippa

    SvaraRadera
  2. OJ, du kom till både snön och solen på en å samma resa! Ein grosses Gasthaus in der Wald.
    Såg att du hade testat tågrestaurangen, fanns det korv?

    Upptäckte precis att Edward Scissorhands går på teve, härlig historia med mycket uppiggande pastellfärg i...

    Ha det bra! och hoppas att övervåningsmänniskan, om den finns, är trevlig!

    SvaraRadera
  3. Haha Filippa, det kan ha varit så! Man vet ju hur tyskar är, vill gärna ha ordning och reda, så kanske hörde de sig för lite grann om vilken kuddstorlek som kunde tänkas passa. Åååh JABC (tufft med förkortningar), så himlans mysigt. Snyfta lite från mig också. Aww getklippet är guld, hoppas de hittade varandra till slut!

    Anna jag vet inte om det fanns nån korv i restaurangvagnen, jag undersökte det inte närmre heller, med tanke på din skräckhistoria... Vad gäller Edward så har jag faktiskt aldrig sett den, var helt enkelt för feg när jag var liten och det har liksom hängt kvar. But one day...
    Ingen övervåningsmänniska än så länge :(

    SvaraRadera